Författare:
• 2009-10-18 23.10
Gråskiva med tre fält. På baksidan finns en reflektor i silver.

Figur 1: Kombinerad 3-fälts gråskiva med reflektor

Gråkortet är en vital del av fotoutrustningen för den digitala fotografen. Det används dels för att neutralisera färgstick i bilden som kommer sig av felaktig vitbalans men också för att kontrollera och justera kamerans exponering.

Hur detta går till är något som vi skall titta närmare på här i denna artikel. Vi har fått frågor på mail om detta så det är ett kärt ämne har vi förstått.

Vi kommer egentligen inte gå in mer än nödvändigt på teorin bakom varför man valt att sätta exponeringspunkten till 18% grått men det har att göra med hur en kaukasiskt mans ansikte exponeras när man fotograferar porträtt i svartvitt. Inte så relevant idag och det gör också att när man fotograferar människor som är mörkare i hyn måste man tänka på detta så att man exponerar korrekt.

Innan du läser denna artikel rekommenderar vi att du har läst artiklarna om vitbalans och den om hur kamerans histogram fungerar.

Att göra din egen gråskiva

gråkort-18-procent

Figur 2: Gråskiva som kan fällas ihop.

Gråkort kan köpas i de flesta kamerabutiker på nätet och i välsorterade över disk. Ibland ser man gråskivor med tre olika fält, vitt, grått och svart, ofta kombinerade med en reflektor. Sådana kostar som regel ungefär 400 Kr och uppåt beroende på försäljningsställe.

De enklaste är hopfällbara i tyg. De tar liten plats i väskan och kan tom has i fickan utan besvär. de lite större är ofta kombinerade med en reflexskärm och ryms gärna i fotoväskan tillsammans med annan utrustning. De lite större med reflektor är oftast väldigt användbara för att få riktigt jämt och fint ljus vid porträttfotografering.

Ett riktigt enkelt gråkort kan du göra själv genom att skriva ut ett grått papper på din skrivare och sedan antingen använda som det är eller fästa det på en kartongskiva. Gå in i ditt favoritprogram för bildredigering och skapa en ny bild som är exempelviss 2000 x 2000 punkter. Välj sedan färg och justera RGB-kontrollerna så att du får en 18% grå yta. Om kontrollerna går mellan 0-255 så ställer du dem på 209 respektive. Sedan väljer du färgpytsen och fyller hela bilden med färgen. När du sedan skriver ut den kan du se till att den fyller papperet så mycket som möjligt.

När den är utskriven skall den vara relativt ljust grå. De flesta skrivare ger ett acceptabelt resultat. Limma eller tejpa den på en bit kartong om du vill ha en styvare gråskiva.

Om du inte vill göra det kan du använda ett vitt papper som det är. Då kan du inte använda det för exponeringskontroll (annat än att bara sätta vitpunkten), men du kan använda det för vitbalansjustering. Det fungerar också med en vit tygbit eller en t-shirt någon har på sig, en snödriva när man fotograferar vinterlandskap eller liknande. Verkligt vita (eller svarta eller grå) föremål i en bild fungerar ofta mycket bra för att korrigera bort färgstick pga felaktig vitbalans.

Så man måste inte alltid ha sin skiva med sig. Men det underlättar!

Att arbeta med gråskiva

Gråskivan är något av det mest användbara man kan ha i sin fotoryggsäck tillsammans med en reflektor eller liknande. Ofta kan man hitta kombinerade reflektorer som har gråskivefält på baksidan när man vänder på dem.

Exponeringskontroll

För att förstå lite om hur man använder gråkortet som exponeringskontroll behöver vi tala lite om hur kameran mäter ljuset.

Kameran har idag inbyggda ljusmätare som bedömer ljuset som faller genom linsen. De sitter ofta bakom spegeln som även när den är nedfälld släpper igenom lite ljus, eller så sitter de i ljusschaktet där du tittar in genom okularet i din sökare. Hur som helst så försöker dessa ljusmätare balansera ljusmätningen för en korrekt exponering.

Eftersom kameran inte vet vad du egentligen riktar den mot kan det bli fel under vissa förutsättningar. Typiska sådana exempel är när man fotograferar i skymning och kameran överexponerar så att saker och ting blir för ljust. Ett annat exempel är vinterbilder med grå snö.

Anledningen till att det blir på det här sättet är att kamerans exponeringsmätare försöker mäta in på det ljus som en yta som är 18% grå släpper ifrån sig. En av anledningarna till att man valt detta är att det ger en rätt bra balans mellan himmel och jord i fotografier som innehåller landskap men också porträttfoton av en vit mans hud.

Om kameran då riktas mot något som innehåller stora vita partier, som snön i ett vinterlandskap, försöker alltså kamerans automatik att exponera snön så den blir 18% grå. Det ser inte så snyggt ut och de flesta lär sig att man brukar få kompensera med minst +1 EV på vintern för att det inte skall bli så.

Om man i stället använder sig av en gråskiva kan man mäta in ljuset själv. Ställ gråskivan i snön, zooma in på det grå området, använd manuellt läge på kameran, ställ in den bländare du vill ha och justera sedan slutartiden tills kameran visar rätt exponering. Sedan tar du bort gråskivan och tar den bild du egentligen skulle ta. Nu kommer exponeringen att göras med gråkortet som referens vilket kan hjälpa.

gimp-nivåer

Figur 3: GIMP dialog för exponeringsjustering med vit- och svartpunkt samt gråpunkt.

Om du har gråkort med svart- och vitpunktsmärken också (se figur 1) så kan du i efterhand ställa in detta i Photoshop eller GIMP eller vad du vill arbeta i.  Detta görs genom att man använder ögondroppsverktyget och tar i tur och ordning den vita ögondropparen till det vita fältet, den svarta till det svarta och den i mitten till gråfältet. På så vis kan man kalibrera hela bildens dynamik mot hur ljuset faller sig i verkligheten på ett mycket snyggt sätt. I photoshop hittar du verktyget under Image → Adjustments → Levels och i GIMP kan du hitta den om du går på Färger → Nivåer då får du upp en dialog som ser ut enligt figur X

Det man tittar efter är ögondroppsverktygen (bredvid knappen Auto) som används för att justera svartpunkten (den svartaste delen i bilden), vitpunkten (den vitaste delen i bilden) samt gråpunkten som skall ge normen för själva exponeringen.

Nu är det egentligen inte så att det nödvändigtvis är detta man vill ha, det kan ju vara så att man har exponerat sin bild på ett speciellt sätt för att få fram en viss effekt. Denna arbetsmetodik ger dock det största dynamiska utnyttjandet av bilden och är en sorts kalibrering efter en norm som vuxit fram under många år av fotograferande och det finns bra anledningar till detta.

Att lära sig använda gråskivan ordentligt är ett viktigt steg för att förstå hur kamerans dynamik och automatiska exponeringsmätare arbetar. Genom  att förstå det kan man lättare åstadkomma bilder som blir så som man önskar.

Vitbalans i bilden

Vitbalansen kompenserar för den ljustemperatur som man fotograferar i. För att förstå mer om ljustemperatur bör du ha läst den här artikeln innan du fortsätter. Nu när du vet mer om ljusets färgtemperatur så handlar vitbalans om att få det som är vitt eller neutralt grått och svart i en bild att vara färglöst. Man kompenserar så att säga bort färgstick man får i bilden pga fel vitbalansinställning.

De flesta kameror har en inställning för vitbalans. Man kan som regel ställa in soligt, molnigt, glödlampsljus, fluorescerande ljus (lysrör och vissa lågenergilampor), ibland också skugga, och för stearinljus.

Har man en gråskiva som man använder i bilden kan man kalibrera mot den och det kan göras på två sätt egentligen och det beror lite på hur du fotograferar.

objektivlock-wb

Figur 4: Mattskiva som objektivlock för att ställa vitbalansen

En variant på vitbalansinställning mot gråskiva kan man få om man använder sig av ett objektivlock avsett för vitbalansering. Detta har en vit halvgenomskinlig plast i stället för den vanliga svarta plasten och det gör att när man sätter på det blir det ett mycket diffuserat allmänljus som kommer in i kameran via objektivet.

Fördelen med sådant vitbalanslock är att det går snabbt att använda, nackdelen är att den vitbalanserar en blandning av det ljuset som finns tillgängligt och det är inte alltid så att man vill det. Med gråkort kan man lägga kortet i den del av bilden där man vill balansera och låta annat ljus som kommer in i bilden fortfarande vara färgat. Med objektivlocket får man en sorts medelvärde mellan alla olika ljustyper som förekommer, ungefär som när kameran står på autoinställning.

Ställa kamerans vitbalans med gråkort innan bilden tas

Detta fungerar för både de som fotograferar i JPEG och i rå-format. Det innebär att man lägger sin gråskiva i det ljus man skall fotografera, sedan tar man en bild på den inzoomad så att den täcker hela bilden. Den måste inte vara i fokus utan du skall bara ha en grå bild när du är klar.

I kamerans menyer sedan letar man på inställningen för att förinställa vitbalansen. Den brukar ha ett speciellt läge som heter “PRE” eller liknande beroende på menysystem och kameramärke. Här kanske du måste titta i manualen hur man gör detta på just din kamera. När du hittat den inställningen så använder man den för att tala om för kameran att använda den gråa bilden du nyss tog som referens för kommande bilder.

Sedan är det bara att fotografera och låta kamerans automatik göra jobbet.

Varje gång du byter ljus eller fotograferar på nytt ställe gör du om denna inställning innnan du börjar fotografera. Fördelen med detta är att du har redan en bra grundinställning när bilderna kommer ur kameran och om du fotograferar i JPEG-formatet så behöver du inte efterkompensera för vitbalansen eftersom den i princip alltid kommer bli rätt.

Nackdelen är att det kan vara lite bökigt och det innebär en del fipplande med kamerans menyer. Inte heller exakt alla kameror klarar av denna förinställning, det finns en del kompaktkameror som jag tror saknar detta och då har man inte så mycket val.

Ställa vitbalansen efteråt

Att ställa vitbalansen i efterhand fungerar bäst om man fotograferar i RAW. Om man gör stora förändringar i vitbalansen när man fotograferar i JPEG-formatet kan man få konstiga färgstick som inte enkelt kan kompenseras.

Små förändringar är alltså inga större problem, och det får man genom att ställa in kamerans WB-inställning så nära som möjligt det man skall fotografera. Vissa kameror tillåter dig att direkt mata in ett Kelvin-tal som svarar mot en viss färgtemperatur. Här kan du se en tabell över kelvin-talet för olika typer av ljus:

Färgtemp Ljustyp
800-2000 Infrarödfoto
1800-2000 Stearinljus
2500-3500 Glödlampor av wolframtyp och halogener
3000-4000 Soluppgång / Solnedgång vid klar himmel
4000-5000 Lysrör och fluorescerande lampor
5000-5500 Elektronisk blixtljus
5000-6500 Dagsljus klar himmel
6500-8000 Dagsljus vid molntäcke

Kontroll av kamerans ljusmätare

Man kan också använda gråkortet som en kontroll av kamerans ljusmätare och att kameran exponerar korrekt. Innan du fortsätter är det bra om du läser artikeln om histogrammet här.

Ställ upp gråkortet och om du fotograferar med bländarprioritet (A-läge) så ställer du in den bländare du tänker dig använda. Det är nämligen så att med olika bländare kan man få något olika resultat så det här tricket fungerar bäst om man fotograferar med kameran i A-läge eller manuellt, inte lika användbart i P-läget eller Auto-läget.

Zooma in gråkortet så den grå delen täcker hela bilden. Strunta i om den är fokuserad eller inte, det har ingen betydelse just nu. Ta ett kort och observera sedan histogrammet i kameran. Exponeringen skall visa ett histogram som ligger mitt i normalen. Om det inte gör det utan ligger ovanför eller under skall du justera exponeringskompensationen på kameran så att den ligger rätt.

I histogrammet betyder ett streck ett fullt exponeringsvärde. Oftast ställer man kameran i steg om 1/3 EV per steg.

Praktiska övningar

Att öva sig praktiskt att använda gråkortet är det bästa sättet att lära sig och förstå hur det fungerar.

  1. Börja med att ställa in kamerans vitbalans för den scen du skall fotografera. Skall du fotografera med glödlampor som ditt huvudljus så ställer du in det. Sedan lägger du in gråkortet så det är väl synligt i bild och tar en bild. Ta bort gråkortet och fotografera det du skall. Ladda ur fotona ur kameran och använd pipetterna enligt ovan för att justera in vit- och svartpunkterna och gråpunkten (om du har ett gråkort med svart vitt och grått) annars tar du endast mittenpipetten och justerar gråpunkten så kan du sedan manuellt justera svart- och vitpunkterna.
  2. Gör nu om samma övning men använd kamerans PRE-inställning för vitbalans. Lägg skivan i bilden, zooma in så att den täcker hela bilden, ta en bild och sedan går du in i kamerans meny och säger till den att använda den nyss tagna bilden som vitbalansreferens.
  3. Ta sedan den riktiga bilden. Kontrollera i ditt favoritprogram skillnaderna och likheterna mellan den bild du tog med förinställning och den du manipulerade i fotoredigeringsprogrammet med ögondroppsverktyget.
  4. Prova att göra om allting i både JPEG och i RAW-format. Hur blir resultatet?
  5. Prova vad som händer om du väljer helt fel vitbalansinställning på kameran, exempelvis fota inomhus i glödlampssken med vitbalansen ställd till dagsljus. Dina bilder kommer bli mycket orangea. Se om du i efterhand med hjälp av gråkortet kan fixa till felet. Spelar det någon roll om bilden togs i JPG eller i RAW-formatet? Vad blev resultatet?

Anders Pettersson

Du kan följa upp alla kommentarer genom RSS 2.0 feeden. Du kan lämna en kommentar eller trackback från din egen site.
3 Responses
  1. […] Om ni undrar vad jag håller i på alla bilder så är det ett gråkort. […]

  2. Hans says:

    Det står “Välj sedan färg och justera RGB-kontrollerna så att du får en 18% grå yta. Om kontrollerna går mellan 0-255 så ställer du dem på 46 respektive.”, men det blev väldigt mörkgrått, ska det inte vara 209 istället på respektive?

  3. Jo, det har du helt rätt i och det är en ren lapsus från min sida. Jag kommer korrigera detta i artikeln omedelbart. Tack för du hittade det felet!

Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Du kan lägga till en bild till din kommentar genom att klicka här.
Du kan även manuellt ange URL mellan [img] och [/img]-taggar.

Loading Disqus Comments ...