Författare:
• 2009-01-27 23.01

Vad är vitbalans?

Hur många har tagit bilder inomhus som har blivit alldeles gula? Hand upp? Det är många hobbyfotografer som till och med tror att det skall vara på det här sättet. Men det är inte så utan det går att rätta till och bilder tagna inomhus kan återge färger precis lika väl som de tagna i solljus.

Men varför blir bilden gul och varför uppfattar vi människor inte ljuset som gult? Hemligheten ligger egentligen i vår hjärna som har en automatisk kompensation för olika ljustemperaturer. Här kommer ett nytt begrepp för den mer ovande fotografen. Ljustemperatur är en fysikalisk egenskap hos föremål som avger ljus.

Tänk på t.ex. ett järnstycke som smeden hettar upp i sin ässja. När han tar ut järnet är det lysande vitt kanske ljust gult. Medan han bearbetar järnbiten med släggan mot städet så ändrar sig sakta färgen på den från ljust gult nästan helt vitt till mörkare nyanser, så småningom blir det rödaktigt (rödglödgat) och den röda färgen djupnar tills dess att järnbiten inte längre lyser.

Vad vi bevittnat är kallas i fysiken för svartkroppsstrålning. Kroppar med höga temperaturer sänder ut stråling i det elektromagnetiska området och vissa frekvenser här blir synligt ljus. Nu är det inte bara heta föremål som avger ljus utan man kan åstadkomma det genom så kallad exitation av vissa gaser, det ger ljus från lysrör, blixtar, lågenergilampor och liknande. Det finns också många olika typer av gaser och beläggningar på insidan av dessa lysrör som ger olika färgtemperaturer.

Solen som ger oss fotoljuset utomhus för det mesta har en ganska hög färgtemperatur, glödlampor har en lägre sådan, vissa flourescerande ljus har grönaktig eller lila ton, natriumlampor som används inom industrin eller som gatubelysning har en orange ton, kvicksilverlampor kan ha olika toner beroende på trycket hos gasen i dem.

Våran hjärna är inställd på att ett vitt papper skall vara just vitt och vår uppfattning justeras för att passa detta. En kamera är inte så intelligent utan återger helt enkelt de våglängdsområden som ljuset har. Därför måste man ställa in kamerans vitbalans när man fotograferar – särskilt digitalt. Genom att tala om för kameran vilket ljus du fotograferar i så kan kameran sedan göra rätt och vita föremål återges som just vita och färgerna blir korrekta.

Färgtemperatur

När man talar om färgtemperaturer pratar man om kelvin och detta bectecknas med enheten [K]. Inom fysiken är detta ett mått på temperatur, ibland hör man uttrycket “kelvingrader” men det är inte helt korrekt, enheten är bara kelvin. Kelvinskalan har samma indelning som vår välbekanta celsiusskala men dess nollpunkt är den absoluta nollpunkten. Detta är den temperatur som fås vid fullständig frånvaru av värmeeffekt och betecknas med 0K. Detta motsvarar -273,15°C. På samma sätt så är 0°C alltså 273,15K. När man talar om ljustemperaturer pratar man om temperaturer mellan 2000K till 9000K ungefär.

Solen har en ljustemperatur som ligger runt 5600K. Inomhus i glödlampsljus kan det vara 3600K och i halogenljus kanske 3200K. Det är detta som gör att bilder tagna inomhus kan bli gula och trista för kameran förväntar sig samma ljus som solen ger och därför blir vitbalansen fel. Om man tar sig tid innan man fotograferar att ställa in vitbalansen i kameran blir det oftast mycket bättre.

Kamerans inställningar

De flesta kameror har följande vitbalansinställningar:

  • Automatiskt – kameran försöker själv bedöma vitbalansen. Detta kan fungera bra i många situationer men kan också bli väldigt fel – se bilden nedan.
  • Sol – används vid soligt väder i dagsljus
  • Skugga – används när man fotograferar i indirekt ljus från solen
  • Glödljus – används för fotografering där huvuddelen från ljuset kommer från glödlampor av den vanliga sorten.
  • Fluorescenrande – används när man fotograferar i ljus som kommer från lysrör.

I bland förekommer också varianter av detta, det kan t.ex. finnas speciella lägen för halogenljus eller finljusteringar till de ovan nämnda inställningarna.

På bilden nedan kan man tydligt se skillnaden mellan färgtemperaturen i solens direktljus och i skuggan som faller över marken där ljuset är tydligt mycket blåare.

Rememberance Garden
Här kan det vara svårt att kompensera för båda ljusen och man får då välja vilket man anser vara sitt huvudljus och sedan ställa in kameran efter detta.  I fallet ovan har kameran själv fått välja vitbalansen och den har då hamnat lite snett eftersom snön i solen har en rödaktig ton men samtidigt har snön i skuggan en lätt blå ton så det är en kompromiss mellan de båda färgtemperaturerna.

Ljus med olika temperaturer

Sleeping boats

Betrakta bilden ovan tagen med automatisk vitbalans så kan vi snabbt konstatera att här förekommer två mycket olika sorters ljus. De närmaste båtarna är belysta med natriumlampor som ger ett orangeaktigt sken. Längre bort sitter högtryckskvicksilverlampor och de avger ett tydligt grönt sken.

När man fotograferar på det här sättet med olika ljuskällor i samma bild kan man inte neutralisera alla ljuskällor. Exempelvis skulle man ha kunnat ställa in vitbalansen efter natriumljusen. Då skulle dock även färgen från kvicksilverlamporna ha ändrats.

Blixt och vitbalans

Det här är ett problem när man blandar olika färgtemperaturer från olika ljuskällor. Exempelvis så är kamerans blixt, både den inbyggda och den externa man sätter i blixtskon, anpassade för soljus utomhus. Det betyder att de har en färgtemperatur på runt 5600K och om man använder den bilxten inomhus tillsammans med glödlampsbelysning kan man få färgstick för att man blandar olika ljustemperaturer.

Det finns då orange filter man kan sätta för sin blixt (eng. gels) och de benämns ofta CTO (värmande filter för använding av blixt inomhus). Det finns också motsvarande blå filter (CTB för användning på t.ex. halogenlampa utomhus) som anpassar ett ljus med låg färgtemperatur till dagsljustemperatur.

Om du skall använda blixt inomhus, välj då en bländare så att du kan dämpa ströljuset lite. Bländare f / 4 eller högre brukar fungera bra. Om du väljer för hög bländare får du dock problem med att blixten kanske inte orkar lysa ut ordentligt och du får underexponering av bilden eller så blir den sådär platt och trist som bara blixtbilder kan bli.

Kreativ använding av vitbalansen

Good Morning Kallhäll

Ibland kan vitbalansjusteringar ge intressanta effekter. I bilden ovan har vitbalansen justerats till att passa lysröret och det ger en gryningsrosa ton till himlen bakom. Nu var himlen lite rosa redan från början men genom denna justering kan man förstärka och förmedla känslan av tidig morgon. Kreativ användnin av vitbalans är alltid ett spännande sätt att få fram speciella känslor i bilder tycker jag.

The Night Watch

Här ovan har jag valt att medvetet ställa kamerans vitbalans på dagsljus och sedan strunta i att försöka neutralisera vitbalansen utan återge de mystiska gröna tonerna som bildas av kvicksilverlampor och natriumljus som stod längre ifrån.

Justera vitbalansen efteråt

I många bildredigeringsprogram kan man också justera vitbalansen. Detta är mest användbard om du har kommit “ganska nära men inte ända fram” med kamerans inställningar. Då kan program som Picasa eller Adobe Lightroom eller Photoshop användas för att justera in vitbalansen efteråt. Oftast är det en spak man kan dra i mot det blå hållet och göra bilden kallare i färgtonen eller åt det röda hållet för att värma den lite.

Fotograferar man på vintern kan man se att ljuset ofta har en blå ton och kan behöva värmas lite i efterbehandlingen. Eller så ställer man in kameran på soljus eller tom skugga på vitbalansen och låter då kameran exponera efter dessa förutsättningar.

Använda kamerans råformat (RAW)

En bild som är fotograferad i formatet JPEG (JPG) är svårare att justera vitbalans på än om man fotograferar i kamerans RAW-format. Dock behöver man ofta speciella program för att kunna göra justeringar över huvud taget i RAW, därför rekommenderar jag att om du normalt inte jobbar med kamerans råformat på bilderna så försök i stället ställa in vitbalansen i kameran innan du tar bilden.

Utnyttja digitalkamerans möjligheter, ta en bild, titta på den, bedöm om du har rätt vitbalans, justera vid behov och ta en bild till.

För de mer avancerade fotograferna kan nämnas att om man fotograferar RAW brukar jag lämna vitbalansen på automatisk inställning för den har egentligen ändå ingen effekt eftersom sensordatat lagras precis som det är och vitbalansen justeras in i efterhand.

Vitbalansskiva eller gråkort

När man fotograferar i studio använder man ofta ett gråkort eller en vitbalansskiva för att säkerställa att man får rätt vitbalans efteråt. Man ställer då in sitt ljus som man skall ha det, placerar skivan eller kortet där modellen eller produkten man skall fotografera skall befinna sig och sedan tar man en bild.

Ett gråkort är precis vad namnet säger oftast en pappbit som är tryckt med en jämn grå färg. Kallas oftast 18% grå och det sägs motsvara hudtonen i svartvitt hos oss mera blekhyade människor. Genom att fotografera detta kan man i efterbehandlingen sedan låta program som Adobe Lightroom eller Photoshop automatiskt neutralisera alla bilder i en så kallad batch-behandling utifrån det första fotot man tog på gråkortet.

En vitbalansskiva har tre fält, ett grått, ett svart och ett vitt fält. Man gör på samma sätt som med gråkortet och sedan kan man i photoshop använda färgpipetterna för att dutta i de olika fälten och på så vis ännu mer noggrant korrigera eventuella färgstick i bilden. Det här används av mer avancerade fotografer och om du aldrig hört talas om gråkort eller vitbalansskiva är chansen god att du inte heller kommer behöva det.

Vill man prova utan att ha ett gråkort kan man ta ett vanligt vitt papper och underexponera det ungefär 1-2 bländarvärden. Det fungerar faktiskt helt okay också som vitbalansinställning på samma sätt som ett gråkort.

Gråkort eller vitbalansskivor kan köpas i de flesta välsorterade fotobutiker på nätet och ibland över disk i fotoaffärer mer inriktade på professionell fotografering.

Din kamera

Många kameror har snarlika funktioner för att ställa in vitbalansen. I det här läget tycker jag du skall titta på din kamera och se om du har en knapp märkt WB (white balance) eller något menyval som du kan använda. Prova sedan och experimentera med olika inställningar och lär dig hur mycket det påverkar resultate. Kom sedan ihåg att ställa in det på rätt sätt.

Du bör också göra en vana att alltid återgå till “auto”-läget på vitbalansen när du stoppar ner kameran i kameraväskan för att ta upp den senare för fotografering i ett annat läge. Det är nämligen lätt att glömma vitbalansen inställd på exempelvis glödlampsljus när man går ut och fotograferar och då blir bilderna väldigt blå i tonen. Eller tvärt om, den är ställd på dagsljus och man fotar inomhus och då är vi tillbaka där vi började i denna artikel – med de gula bilderna.

Så svaret på frågan i början varför man får gula bilder inomhus beror på att kameran ha tagit bilden med fel vitbalans. Hjälp då kameran genom att ställa in den för huvudljuset du fotograferar i.

Anders Pettersson

Du kan följa upp alla kommentarer genom RSS 2.0 feeden. Du kan lämna en kommentar eller trackback från din egen site.
2 Responses
  1. Andreas Elvelin says:

    väldigt bra information för mig som är nybörjare inom fotografering med system kamera :)

    en lite rolig notis ang. hjärnans kompensation för vitbalans. var uppe i fjällen för nått år sedan och åkte skidor. skaffade då skidglasögon med flashig rosa-aktig ton och all snö blev rosa. men efter ett tag så var snön vit igen. när man tog av sig dem blev snön väldigt konstig efter som hjärnan ställt om sig för att visa tonen rosa som just vitt 😛

  2. Ja sådär är det faktiskt det kan lura en som fotograf. Andra gånger man skall tänka på saken är också när man t.ex. redigerar bilder på skärmen och beroende på om man har naturligt ljus som faller in genom fönstret eller glödlampsljus omkring skärmen för det påverkar hur man upplever vitbalansen.

    Det finns ett experiment man gjorde med folk på 60-talet där man satte på ett antal försökspersoner glasögon som vände allt upp och ner. Efter någon vecka när de vaknade på morgonen hade plötsligt hjärnan vänt på steken igen. När man då tog av sig glasögonen så blev världen upp och ner igen men återgick ganska fort till normalläget.

    Vad du upplever kan också bero på att tapparna i ögat som ger oss färgseendet tröttas lite extra i den röda delen när du bär glasögonen och det är inte säkert att allt detta beror på hjärnan utan det kan vara fysikaliskt i ögat också. När du tar av dig glasögonen blir det så att världen färgas något av komplementfärgen till rosa som är en sorts blågrön, cyanfärg och det kan nog se lite lustigt ut.

Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Du kan lägga till en bild till din kommentar genom att klicka här.
Du kan även manuellt ange URL mellan [img] och [/img]-taggar.

Loading Disqus Comments ...